Sallad, salvia osv...

Sallad
Anses dämpa de sexuella lustarna och odlades i stora mängder vid kloster. Finns recept på rätt med sallad och bittra örter som kallas ”Eremitens sallad” från medeltid.

Salvia
”Det är salvians avsikt att göra människan odödlig” står det angående salvia i en dock senmedeltida källa. Namnet salvus betyder frisk, sund och räddad. Stillar blod och läker sår även giftbett. Salvia sjuden i vin och drucken om morgonen gör att mannens inälvor grönskar. Inga skadliga bölder ska växa i honom. Så länge salvia växer i örtagården lever mannen. Om kvinna ej vill vara gravid då dricker hon salvia i ljummet vatten. I små doser är örten inflammationshämmande men i stora giftiga och kan skada nervsystemet. Bra till gurgelvatten mot tandköttsinflammation och ansågs bota de flesta sjukdomar.

Skelört
Verkar kramplösande på matsmältningsorganen har även använts vid astmaanfall. Växten är giftig i stora doser och växtsaften ger hudutslag vilka blir blåsor i solljus.

Skräppa
Kan användas som föda då färska frön, mogna frön ska tvättas innan intag. Kan kokas till gröt. Rötterna lakas ur innan intag. Bladen äts unga, kokas. För medicinalbruk kokas roten ur, saften är sammandragande. Saften från bladen lindrar svedan från nässlor.

Svinmålla
Har sedan urminnes tider ätits såväl blad som blommor och frön. Gör lös mage. Plåster av rå eller sjuden målla och är god för hård mage. Dricker man mållafrö med vatten duger det för gulsot.

Såpnejlika och dubbelsåpnejlika
Har sedan många hundra år använts som tvättmedel, tvål och schampo. Dekokt på stam och blad är urindrivande och milt laxerande. Används mot hudbesvär. Renar blodet, lindrar gallbesvär och driver urin samt avföring.