Allhelgonadagen

Allhelgonadagen är en dag som alltid infaller 1 november, till skillnad från Alla helgons dag som i Sverige numera är benämningen på en rörlig helgdag förlagd till den första lördagen i november. Ursprunget till dessa båda helgdagar är densamma, och den ursprungliga platsen var den 1 november, en plats som behållits i de flesta länder och som i den svenska almanackan hela tiden varit fri från andra namn. Distinktionen mellan de båda namnen infördes 1953, då Alla helgons dag flyttades från att vara första söndagen i november till sin nuvarande plats, och samtidigt blev allmän helgdag. Innan dess gjordes inte denna åtskillnad, utan båda dagarna kallades Alla helgons dag.

Seden att fira helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom den kristna kyrkan och snart även behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen plats i kalendern. Därför infördes en "Alla (övriga) helgons dag" för dessa.

Inom den Ortodoxa kyrkan sker firandet inte på hösten utan första söndagen efter pingst, och även inom den Katolska Kyrkan tycks detta ursprungligen ha skett på våren. Sedan 700- eller 800-talet har dock firandet varit knutet till den 1 november.

En koppling till mer allmän minnesdag över de döda uppstod också tidigt. Detta har rötter i förkristna keltiska traditioner och övertogs sedan av de kristnade germanerna. Man trodde att de döda i samband med sommarens slut och vinterns början återvände hem och behövde vägledas med ljus och eldar, vilket lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar.

Inom den katolska kyrkan infördes på 1000-talet Alla själars dag den 2 november som en dag då man ska minnas sina bortgångna anhöriga.
I samband med reformationen avskaffades denna senare helgdag, och dess innebörd kom istället att övertas av 1 november. Kyrkor runt om i landet håller även öppet för allmänheten under alla helgons dag för bön.

Sedan 1983 ägnas också på nytt dagen efter Alla helgons dag i Svenska kyrkan åt de dödas minne.

Kopplingen till HalloweenDagen
före Alla helgons dag kallas allhelgonaafton eller möjligen alla helgons afton.
I anglosaxiska länder firas denna dag som halloween - en förvrängning av det ursprungliga All Hallows' Eve - med barnupptåg av olika slag, en sed som under senare år vunnit viss spridning även i Sverige.

Halloween firas på den ursprungliga allhelgonaaftonen, dvs. den 31 oktober.

Kopplingen till Alla helgons dag har dock gjort detta datum något osäkert, och det förekommer på många håll att man istället firar halloween på fredagen före denna helg. Dock är Alla helgons dag en lugn och stilla familjehögtid för eftertanke och går illa ihop med "bus eller godis".

Många rekommenderar att man gör detta på den faktiska dagen för Halloween, men inte på Alla helgons dag. Detta ses ofta som en mycket olämplig aktivitet just på denna dag och kan framkalla konfliker med grannar som inte uppskattar busande barn på en dag då man sörjer sina döda i stillhet.