2012-07-29

Fakta om växter och läkeörter

Växter och läkeörter:

Anis Mot värk och svullnad i buken, hjälper även mot vred i tarmarna. För kvinnor kan örten verka som så att den ger mer modersmjölk om man äter och dricker tillsammans med vin och fänkål. Om kvinnan inte har sin månadsrening kan hon äta och dricka anis. Olja på frön gör bra hostmedicin. Te på anisfrön verkar lugnande och lösande vid hosta, underlättar matsmältning och gallavsöndring samt ökar aptiten. Tuggade efter maten hjälper de matsmältningen, lindrar kolik samt döljer dålig andedräkt.
Blodrot Roten har använts som te eller avkok mot diarré, blödning, tarmkatarr men även som sårvård. Verkar sammandragande och bakteriedödande samt är antiinflammatorisk.
Bolmört Är bedövande och hallucinogen men farlig och dödligt giftig.
Brudbröd De små rotknölarna har ätits som nödföda då de ansågs vara näringsrika. På blad eller blommor kan feber- och smärtdämpande te göras. Man har även torkat och malt knölarna för att sedan baka in i bröd. Gav mandetta bröd till någon man hade kär besvarades kärleken.
Brännässla Fibrerna kan användas så som linets. Har en urindrivande verkan och kan användas för att främja hårväxt. Mot reumatism piskas huden röd likaså vid förlamning, det hjälper. Saft från färska eller torkade blad stillar blod och nässelvatten renar sår. Driver bort loppor om de lägges under sängen. De första skotten är goda att koka soppa på.
Cikoria Av växten kan både blad och blommor ätas. Använts förr till att göra svalkande ögondroppar. Användes under kriget som kaffeersättning.
Daggkåpa Som te lindrar det vid månadsrening och klimakteriebesvär. Te verkar stoppande och inflammationshämmande. Dekokt för sårvård. Även använts vid färgning av garn.
Dill Stampad och saften drucken hjälper den att smälta mat likaså att fostermor ska få mjölk nog. Gott för huvudvärk och duger mot lönnig sjukdom. Att bränna dill och strö askan i sår torkar och helar. Håller trollen borta och är bra mot hicka och illamående. Okokt dillvatten används mot kolik och verkar lugnande på barn som har svårt att somna.
En Skyddar mot pest och bären mot onda makter, rökt enris vid barnafödandeskyddar mot att barnet blir bortbytt. Tugga bären mot dålig andedräkt och två år gamla bär rensar bröstet, stärkerhjärnan och gör rösten len och fin. Dekokt på enris och bären hjälper vid andtäppa och skörbjugg. Avkok på grenar och barr har brukats mot magont. Oljan anses vara stimulerande för blodomloppet och vara urindrivande. Är även god att krydda med i matlagning.
Fingerborgsblomma Giftig hjärtstimulerande växt som använts mot svullnader och sår.
Fänkål Avkok på frön eller torkad rot verkar läskande och lugnande vid hosta, aptitökande, urindrivande och kramplösande samt ökar mjölkavsöndring hos ammande mödrar. Baddas avkoket på inflammerande ögon lindras detta. Befrämjar matsmältningen. Gott i matlagning och frön används flitigt som brödkrydda.
Groblad Stampad stoppar hon blodflöde. Torkar sår och om hon stampas med honung även rensar. Mot brännsår blandar man grobladet med det vita av ägget. Sköljd mellan linne läker, renar och suger ut inflammation. Mot giftbett sjuder men henne med honung i olja. Kokt i vin och drucken varm dämpas feber, uppmuntrar själen och stärker hjärnan. Kokad med majsmör och äten läker hon det som är trasigt och krossat inutimänniskan. Kan bli kvitt en häxas kärlek. Te på groblad om våren rensar mage och tarm. Om en bit av roten stoppas i örat lindrar det tandvärk.
Gräslök Använts främst i matlagning men är även milt antiseptisk.
Gurkört Kan ätas i sallader både blad och blommor samt skalad stjälk. Torkad duger hon mot reumatism och retningar i urinblåsan. Te på växten verkar svettdrivande och stimulerar ämnesomsättningen. Väcker försagda, ledsna och melankoliska till glädje och muntert sinne. Blodrenande, febernedsättande, hjärtstärkande och upplivande. För att inge mod lades blommor från växten i en avskedsbägare till korsfarare och krigare.
Hjärtansfröjd/ Citronmeliss Är varm och den som äter skrattar gärna då dess värme berör mjälten och därför gläder hjärtat. Den som inte kan sova ska äta örten ideligen, på morgonen och fastande. Hjälper kvinna att bli fruktsam om den sjuds väl i vatten och vätes väl nedan under månadsrening. Mot melankoliskt hjärta och oro, dämpar ångest och depression. Motverkar grått hår och håravfall samt bevarar ungdomen. Stärker även minnet.
Humle Varit en delikatess att skörda de första späda vårskotten och koka samt använts som bittermedel för ölbryggning. Är aptitretande och har en lätt antibiotisk verkan. Som rogivande och sömngivande kan det göras te på humle tillsammans med ljungblommor samt sötas med honung.
Hästhov Såväl blommor som blad har använts till te för att lindra hosta, astma ochandra sjukdomar med andningsorganen. Krossade friska blad duger som omslag på sår och svullnader samt vid muskel-och nervsmärtor. Dock har invärtes bruk misstänkliggjorts på senare tid.
Ingefära Används vid förkylning och influensa. Sätter fart på matsmältningen. Ska främja lederna vid besvär.
Isop Verkar aptitretande och stimulerande på matsmältningen. Avkok på örten verkar hostlindrande, kramplösande, lätt urindrivande samthämmande vid stark svettning. Omslag på sår och blåmärken. Användes som gurgelvatten mot halsfluss. Används vid framställning av klosterlikörer. Doften höll människor vakna under långa mässor. Som krydda balanserar den vid oljiga och feta maträtter.
Kamomill Te på örten lugnar, verkar avslappnande och sömngivande. Verkar inflammationshämmande och bakteriedödande, användes utvärtes tillomslag, bad sköljning eller baddning. Mot lindriga eksem och tandköttsinflammation. Invärtes verkar örten kramplösande och svettdrivande, lindrar även smärta i mage, tarmar samt diarréer och kväljningar.
Kirskål Används i grytor och soppor, en uppskattad grönsak på våren. Till te är de lugnande. Varma omslag hjälper mot reumatism och värkande leder. Avkok på bladen hjälper som fotbad mot gikt, brännande fötter och åderbrock.
Koriander Gasfördrivande och använts mot inälvsmask. Om kvinna har för mycket månadsrening ska hon dricka fröet av koriander, det hjälper snart. Som liniment mot reumatism och ledinflammationer. Olja på koriander motverkar trötthet och slöhet. Givetvis använts som kryddning i mat.
Kvanne Te på bladen verkar stimulerande och aptitretande, lindrar förkylningshosta, kolik, reumatiska besvär och urinbesvär. Roten kan tuggas, verkar bakteriedödande. Har använts flitigt i matlagning. Anses vara en av få kulturväxter som vandrat söderut även en utav de äldsta som vi har belägg för i skriftliga källor i Norden. Användes i Europa för att bota pesten.
Kärleksört Använts som urindrivande medel men kan även ätas kokt eller stekt som grönsak.
Körvel, Spansk Har en smak av anis och används gärna som smakförhöjare i matlagning. Växten anses stärkande och allmänt välgörande. Kan användas som bantningsdiet anses motverka övervikt. Utspädd tinktur har använts som munvatten.
Libbsticka Hjälper att smälta mat, är bra för lever och minskar värk i magen och löser ontväder. Stötta frön att dricka med vin eller öl fördriver alla spolormar. Dryck gjord på lika delar libbsticka, salvia och med dubbelt så mycket fänkål kokt i gammalt vin lindrar hosta, varm om den är häftig hostan. Planteras vid ytterdörren för att driva bort demoner, häxor, ormar, råttor och löss. Avkok på örten används för att badda på sår det desinficerar. Svett och urindrivande och var kanske den första deodoranten. Användes i badvatten mot reumatism. Om man tar en bit blad från örten med pekfinger och lägger på sin tunga samtidigt som man blundar och tänker på den man älskar väcker det evig kärlek. Används givetvis även i matlagning som smaksättare.
Lök Skala och hacka löken, krossa sedan den liggandes i en linneklut och lägg på områdesom har infektion ex. halsont, förkylning eller inflammation i muskler och leder. Används med fördel i grytor och soppor.
Mållor Målla har använts sedan långt tillbaks i tiden som föda. Bladen kan kokas som spenat, stjälkarna likt sparris och fröna kan användas färska eller torkade att koka till gröteller blanda i grytor.
Maria tistel Enligt legenden föll några droppade mjölk från Jungfru Marias bröst på tisteln då honskulle rädda Jesus undan Herodes. Bröstmjölken har gett tisteln dess karakteristiska vita strimmor på bladen. De späda bladen kan användas i sallad, rötterna och blomkorgen kan kokas och sedan ätas. Dioskrorides ansåg växten vara verksam som kräkmedel samt bota/lindra hjärt- och cirkulationsbesvär. Frukterna har använts mothåll, mjält- och leverbesvär. Ämnen i växten tycks skydda levern vid förgiftning.
Morot Äter man mycket morot får man lust till kvinnor. Smord på tand lenas tandvärk.
*Myntor* Det finns flertalet olika sorters myntor som har haft olika användningsområden ex. grönmynta, krusmynta, pepparmynta och rundmynta. Allmänt sägs myntor: Skydda mot det onda ögat, stärker hjärna och minne samt lindrar magbesvär. Mynta i vin och du blir inte berusad. Mot sömnsvårigheter och förkylning. Olja på växten lindrar muskelvärk om den masseras in.
Grönmynta har inte haft någon medicinsk användning vad jag kan hitta i källorna men anses ha en behaglig smak till ex. te och i matlagning.
Pepparmynta motverkar illamående och har använts mot kolik, inflammation i lever och gallblåsa samt mot gallsten. Bättrar på matsmältningen och är antiseptisk. Sällan använd i matlagning.
Krusmynta har använts som galldrivande och mot diarréer. Kan med återhållsamhet användas i matlagning.
Myskmadra Kan användas i matlagning och göra dryck utav och ger doft åt linne.
Måror Som föda har unga skott ätits kokta som soppa eller grönsak. Som medicinalväxt använts som omslag på värkande muskler, eksem och hudirritation samt mot diarré och som sårbehandling. Mot övervikt dricks regelbundet te av vitmåra.
Nattljus Gör olja och använd på hudåkommor och vid menstruationsbesvär.
Persilja Löser väderspänning och ont blod samt ger matlust. Duger för kolik och värk i njurar och urinblåsa. Rensar lever och sår och gör att dött barn kommer ur moderlivet. Persilja löser även det sot som gör att man ej kan kasta vatten. Hjälper allom spetälska minskar orenligheten i sjukdomen och kyler hettan. Med växtsaften kan man smörja in sig och slippa myggbett. Skyddar kreatur mot häxkonster. Plantera växten och tänk på en misshaglig person så kommer denne att dö.
Pimpinell Avkok på bladen tillsammans med honung skyddar mot pest och andrasmittsamma sjukdomar. Verkar läkande på invärtes och utvärtes sår samt botar gikt och reumatism.
Renfana Blad och stjälkar av renfana avskräcker flugor och getingar. Användes vid förvaring av kött då den höll flugorna borta. Att smaksätta mat ex. kött och mjölkrätter- gör maten gulaktig. Te på örten främjar matsmältningen samt är maskfördrivande. Ska ej ätas då en kvinna är gravid då örten är giftig. Lindrar värk och insektsbett kan också användas som värmande omslag på värkande leder, inflammationer och åderbråck. Rök renfana hos barnen så hålls svarta änglar och trolltyg borta. Skyddar mot pest. Hysteriska lugnas av pulveriserade blommor.
Ringblomma Hela växten är ätbar godast ska dock de späda kronbladen vara. Används mot svårläkta sår även brännsår och eksem är nämligen inflammationshämmande. Även använts invärtes mot mask, kramplösnade samtsvett- och urindrivande. Värdefull för hyn och ett utmärkt kärleksmedel.
Röllika Stillar blödningar, hämmar inflammation och gurglas vid heshet. Om örten tuggas eller blandas med vinäger och sköljes i munnen lenar den tandvärk. Ett gott insektsmedel, främjar matsmältningen och är urindrivande. Stimulerar ämnesomsättningen, används vid sjukdom i lever och galla samt vid kvinnosjukdomar och hemorrojder. Ger god kryddning till fet mat.
Sallad Anses dämpa de sexuella lustarna och odlades i stora mängder vid kloster. Finns recept på rätt med sallad och bittra örter som kallas ”Eremitens sallad” från medeltid.
Salvia Det är salvians avsikt att göra människan odödlig” står det angående salvia i en dock senmedeltida källa. Namnet salvus betyder frisk, sund och räddad. Stillar blod och läker sår även giftbett. Salvia sjuden i vin och drucken om morgonen gör att mannens inälvor grönskar. Inga skadliga bölder ska växa i honom. Så länge salvia växer i örtagården lever mannen. Om kvinna ej vill vara gravid då dricker hon salvia i ljummet vatten. I små doser är örten inflammationshämmande men i stora giftiga och kan skada nervsystemet. Bra till gurgelvatten mot tandköttsinflammation och ansågs bota de flesta sjukdomar.
Skelört Verkar kramplösande på matsmältningsorganen har även använts vid astmaanfall. Växten är giftig i stora doser och växtsaften ger hudutslag vilka blir blåsor i solljus.
Skräppa Kan användas som föda då färska frön, mogna frön ska tvättas innan intag. Kan kokas till gröt. Rötterna lakas ur innan intag. Bladen äts unga, kokas. För medicinalbruk kokas roten ur, saften är sammandragande. Saften från bladen lindrar svedan från nässlor.
Svinmålla Har sedan urminnes tider ätits såväl blad som blommor och frön. Gör lös mage. Plåster av rå eller sjuden målla och är god för hård mage. Dricker man mållafrö med vatten duger det för gulsot.
Såpnejlika och dubbelsåpnejlika Har sedan många hundra år använts som tvättmedel, tvål och schampo. Dekokt på stam och blad är urindrivande och milt laxerande. Används mot hudbesvär. Renar blodet, lindrar gallbesvär och driver urin samt avföring.
Timjan Te på örten lindrar huvudvärk, dämpar hosta och förbättrar synen. Röken av timjan skrämmer bort giftiga djur. Är torr och varm och hälsosam vid bölder och spetälska men måste ha andra tillsatser då den är så kraftig. Verkar aptitretande och desinficerande på tarmfloran. Avkok på örten används som gurgelvatten, badtillsats eller som omslag på variga sår.
Vinruta Te på örten dämpar sexuella lustar och odlades flitigt i klosterträdgårdarna. Stärker synen och den visionära förmågan. Duger gott mot förgiftning ochinfektion. Ansågs bota pest under medeltiden. Luktpåse med örten skyddar mot trolldom och djävlar likaså kunde den strös i bostadshus, kyrkor och rättssalar mot onda makter. Kallas ”ångerns ört” och med kvistar från örten stänktes vigvatten. Används med försiktighet i matlagning då växtsaften är giftig små mängder kan ge smak. Kan framkalla hudutslag hos känsliga personer.
Vänderot, läkevändrot Mald rot av örten dricks utrörd i vatten mot sömnlöshet, oro och nervös hjärtklappning. Även mot huvudvärk verkar växten.
Åbrodd Duger för värk i bröst och senor om man dricker hennes saft. Duger för hosta och värk i lår. För det som är sönder, stampa åbrodd med vin, det för det samman igen. Lukten av örten ältar bort huggorm och är gott för gift. Åbrodd stampad i ättika duger för den som talar i sömnen. Mot huvudvärk ta åbrodd och malört, väll i ättika och vät huvud morgon och kväll. Sjuden och drucken duger även mot lönnlig sjukdom. Hades i kyrkobuketten för att hålla sig vaken under gudstjänsten. Används med nöje som krydda till fet mat speciellt ål. Förbättrar hårväxten.

Inga kommentarer: