2007-11-04

Ljudbok

Jag har nu lyssnat färdigt på ljudboken:
De osannolika systrarna Mitford av Cecilia Hagen!
Det var nog det sämsta jag lyssnat på, både vad gäller ljud och handling!
Tacka vet jag Arn böckerna där Tomas Bolme läser!

Mållor osv.....

Mållor
Målla har använts sedan långt tillbaks i tiden som föda. Bladen kan kokas som spenat, stjälkarna likt sparris och fröna kan användas färska eller torkade att koka till gröt eller blanda i grytor.


Maria tistel
Enligt legenden föll några droppar mjölk från Jungfru Marias bröst på tisteln då hon skulle rädda Jesus undan Herodes. Bröstmjölken har gett tisteln dess karakteristiska vita strimmor på bladen. De späda bladen kan användas i sallad, rötterna och blomkorgen kan kokas och sedan ätas.
Dioskrorides ansåg växten vara verksam som kräkmedel samt bota/lindra hjärt- och cirkulationsbesvär. Frukterna har använts mot håll, mjält- och leverbesvär. Ämnen i växten tycks skydda levern vid förgiftning.


Morot
Äter man mycket morot får man lust till kvinnor. Smord på tand lenas tandvärk.


**Myntor**
Det finns flertalet olika sorters myntor som har haft olika användningsområden ex. grönmynta, krusmynta, pepparmynta och rundmynta.
Allmänt sägs myntor: Skydda mot det onda ögat, stärker hjärna och minne samt lindrar magbesvär. Mynta i vin och du blir inte berusad. Mot sömnsvårigheter och förkylning. Olja på växten lindrar muskelvärk om den masseras in.

Grönmynta: har inte haft någon medicinsk användning men anses ha en behaglig smak till ex. te och i matlagning.


Pepparmynta: motverkar illamående och har använts mot kolik, inflammation i lever och gallblåsa samt mot gallsten. Bättrar på matsmältningen och är antiseptisk. Sällan använd i matlagning.


Krusmynta: har använts som galldrivande och mot diarréer. Kan med återhållsamhet användas i matlagning.


Myskmadra
Kan användas i matlagning och göra dryck utav och ger doft åt linne.


Måror
Som föda har unga skott ätits kokta som soppa eller grönsak. Som medicinalväxt använts som omslag på värkande muskler, eksem och hudirritation samt mot diarré och som sårbehandling. Mot övervikt dricks regelbundet te av vitmåra.

2007-11-03

Libbsticka, lök


Libbsticka
Hjälper att smälta mat, är bra för lever och minskar värk i magen och löser ontväder.
Stötta frön att dricka med vin eller öl fördriver alla spolormar.
Dryck gjord på lika delar libbsticka, salvia och med dubbelt så mycket fänkål kokt i gammalt vin lindrar hosta, varm om hostan är häftig.
Planteras vid ytterdörren för att driva bort demoner, häxor, ormar, råttor och löss.
Avkok på örten används för att badda på sår eftersom det desinficerar.
Svett och urindrivande och var kanske den första deodoranten. Användes i badvatten mot reumatism. Om man tar en bit blad från örten med pekfinger och lägger på sin tunga samtidigt som man blundar och tänker på den man älskar väcker det evig kärlek.
Används givetvis även i matlagning som smaksättare.

Lök
Skala och hacka löken, krossa sedan den liggandes i en linneklut och lägg på område som har infektion ex. halsont, förkylning eller inflammation i muskler och leder.
Används med fördel i grytor och soppor.

2007-11-02

Kamomill osv....


Kamomill
Te på örten lugnar, verkar avslappnande och sömngivande.
Verkar inflammationshämmande och bakteriedödande, användes utvärtes till omslag, bad sköljning eller baddning. Mot lindriga eksem och tandköttsinflammation.
Invärtes verkar örten kramplösande och svettdrivande, lindrar även smärta i mage, tarmar samt diarréer och kväljningar.


KirskålAnvänds i grytor och soppor, en uppskattad grönsak på våren. Till te är de lugnande.
Varma omslag hjälper mot reumatism och värkande leder. Avkok på bladen hjälper som fotbad mot gikt, brännande fötter och åderbrock.


KorianderGasfördrivande och använts mot inälvsmask. Om kvinna har för mycket månadsrening
ska hon dricka fröet av koriander, det hjälper snart. Som liniment mot reumatism och ledinflammationer. Olja på koriander motverkar trötthet och slöhet.
Givetvis använts som kryddning i mat.


Kvanne
Te på bladen verkar stimulerande och aptitretande, lindrar förkylningshosta, kolik, reumatiska besvär och urinbesvär. Roten kan tuggas, verkar bakteriedödande. Har använts flitigt i matlagning.
Anses vara en av få kulturväxter som vandrat söderut även en utav de äldsta som vi har belägg
för i skriftliga källor i Norden. Användes i Europa för att bota pesten.

KärleksörtAnvänts som urindrivande medel men kan även ätas kokt eller stekt som grönsak.

Körvel, SpanskHar en smak av anis och används gärna som smakförhöjare i matlagning. Växten anses stärkande och allmänt välgörande. Kan användas som bantningsdiet anses motverka övervikt.
Utspädd tinktur har använts som munvatten.

2007-11-01

Allhelgonadagen

Allhelgonadagen är en dag som alltid infaller 1 november, till skillnad från Alla helgons dag som i Sverige numera är benämningen på en rörlig helgdag förlagd till den första lördagen i november. Ursprunget till dessa båda helgdagar är densamma, och den ursprungliga platsen var den 1 november, en plats som behållits i de flesta länder och som i den svenska almanackan hela tiden varit fri från andra namn. Distinktionen mellan de båda namnen infördes 1953, då Alla helgons dag flyttades från att vara första söndagen i november till sin nuvarande plats, och samtidigt blev allmän helgdag. Innan dess gjordes inte denna åtskillnad, utan båda dagarna kallades Alla helgons dag.


Seden att fira helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom den kristna kyrkan och snart även behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen plats i kalendern. Därför infördes en "Alla (övriga) helgons dag" för dessa.
Inom den Ortodoxa kyrkan sker firandet inte på hösten utan första söndagen efter pingst, och även inom den Katolska Kyrkan tycks detta ursprungligen ha skett på våren. Sedan 700- eller 800-talet har dock firandet varit knutet till den 1 november.

En koppling till mer allmän minnesdag över de döda uppstod också tidigt. Detta har rötter i förkristna keltiska traditioner och övertogs sedan av de kristnade germanerna. Man trodde att de döda i samband med sommarens slut och vinterns början återvände hem och behövde vägledas med ljus och eldar, vilket lever kvar i den moderna seden att tända ljus, smycka och vaka över anhörigas gravar.
Inom den katolska kyrkan infördes på 1000-talet Alla själars dag den 2 november som en dag då man ska minnas sina bortgångna anhöriga.
I samband med reformationen avskaffades denna senare helgdag, och dess innebörd kom istället att övertas av 1 november. Kyrkor runt om i landet håller även öppet för allmänheten under alla helgons dag för bön.
Sedan 1983 ägnas också på nytt dagen efter Alla helgons dag i Svenska kyrkan åt de dödas minne.

Kopplingen till HalloweenDagen
före Alla helgons dag kallas allhelgonaafton eller möjligen alla helgons afton.
I anglosaxiska länder firas denna dag som halloween - en förvrängning av det ursprungliga All Hallows' Eve - med barnupptåg av olika slag, en sed som under senare år vunnit viss spridning även i Sverige.
Halloween firas på den ursprungliga allhelgonaaftonen, dvs. den 31 oktober.

Kopplingen till Alla helgons dag har dock gjort detta datum något osäkert, och det förekommer på många håll att man istället firar halloween på fredagen före denna helg. Dock är Alla helgons dag en lugn och stilla familjehögtid för eftertanke och går illa ihop med "bus eller godis".
Många rekommenderar att man gör detta på den faktiska dagen för Halloween, men inte på Alla helgons dag. Detta ses ofta som en mycket olämplig aktivitet just på denna dag och kan framkalla konfliker med grannar som inte uppskattar busande barn på en dag då man sörjer sina döda i stillhet.


Ingefära, Isop


Ingefära
Används vid förkylning och influensa. Sätter fart på matsmältningen. Ska främja lederna vid besvär.


Isop
Verkar aptitretande och stimulerande på matsmältningen. Avkok på örten verkar hostlindrande, kramplösande, lätt urindrivande samthämmande vid stark svettning. Omslag på sår och blåmärken. Användes som gurgelvatten mot halsfluss. Används vid framställning av klosterlikörer. Doften höll människor vakna under långa mässor. Som krydda balanserar den vid oljiga och feta maträtter.