Röntga fingret med vanlig tejp

Tejp som dras av rullen i vakuum genererar tillräckligt med röntgenstrålar för att avbilda ett mänskligt finger. Nu vill forskarna vid University of California i Los Angeles utveckla tekniken vidare till en enkel källa för medicinsk röntgen.

Källa: NyTeknik

Indianer

På mindre än hundra år lade inkaindianerna under sig otaliga indianstammar i västra Sydamerika – från dagens Columbia i norr till Chile i söder.

I början av 1500-talet stod inkahärskaren därmed i spetsen för ett av världens största riken. Ett rike med praktfulla byggnader och enorma rikedomar. Det var även ett rike vars rykte nådde vida omkring.

Den spanske skattjägaren Francisco Pizarro lockades av ryktet, och när han 1527 kom till riket, klev han bokstavlig talat in i en enorm skattkammare. Landet dignade av silver och guld, och inkahärskaren omgavs av skatter i sina överdådiga palats.
Idag finns endast mycket lite inkaguld kvar – resten smältes ned och seglades till Europa.

Inkariket fascinerar oss dock fortfarande. Inte minst på grund av den gåtfulla ruinstaden Machu Picchu, som upptäcktes 1911 – och de barnmumier som hittats på flera höga bergstoppar.

Källa - Illustrerad Vetenskap

Istiden

Istiden slutade tvärt för 11712 år sedan, då den atmosfäriska cirkulationen på hela norra halvklotet förändrades från det ena året till det andra. Endast 50 år senare hade klimatet blivit tio grader varmare på Grönland. Det visar nya analyser av NordGRIP-iskärnan, som är utborrad ur inlandsisen.

Av Rolf Haugaard Nielsen

Vi blir allt klokare

JA.
Så har det sett ut de senaste 50 åren. Forskarna vet inte varför vi ( i varje fall fram tills nyligen ) blivit allt mer begåvade. Somliga anser dock att det beror på en bättre kost. De flesta tror dock att vårt komplexa samhälle ligger bakom: dygnet runt bombarderas vi av intryck från bland annat TV och dator så att hjärnan konstant stimuleras. Till det kommer att vi går längre i skolan, och att vi får en bättre utbildning än våra far- och morföräldrar. Under 1990-talet har kurvan för intelligens dock planat ut. Kanske för att vi nått taket för det biologiskt möjliga.

Ur Illustrerad Vetenskap

Vi använder bara tio procent av hjärnan

NEJ.
Myten uppstod på 1930-talet, då neurokirurger satte elektroder på blottade hjärnor och fann att stora områden till synes var passiva. Moderna skanningstekniker visar emellertid att läkarna hade fel, även vanliga uppgifter som högläsning involverar flera hjärncentra, å andra sidan har österrikiska forskare visat att väldigt intelligenta människor utnyttjar sin hjärnkapacitet mycket effektivare än andra. Genierna aktiverar bara den del av hjärnan som behövs för att lösa en viss uppgift, medan mindre begåvade sätter igång hela hjärnan.

Ur Illustrerad Vetenskap

Gamla människor har sämre minne

NEJ.
Forskningsprojekt har gjort upp med myten om att minnet försämras i takt med tiden. Tvärtom har det visat sig att vi med åldern blir bättre på att komma ihåg saker, som kan uttryckas i ord och siffror, och att vår förmåga att lära oss nya saker förblir intakt hela livet. Förutsättningen är dock att vi ser till att hålla hjärnan igång och att söka nya mentala utmaningar. Det är dock skillnad på vad vi minns. Unga hänger upp sig mer på detaljer, medan äldre minns sammanhang.

Ur Illustrerad Vetenskap